Lite tankar kring förlossningen..

För exakt ett år sedan, vid exakt den här tidpunkten funderade jag väldigt mycket kring min förlossning med Tindra. Jag var livrädd och hade hört alla möjliga skräcksenarier om folk som spruckigt ända upp till ryggen, akuta kejsarsnitt, dödföttbarn och den otroliga smärtan där man bara låg och skrek i flera timmar. Det var dom mest hemskaste historierna som hade fastnat i min hjärna och det var BARA dom man tänkte på! Framför allt tänkte jag på om Tindra skulle födas som ett frisk barn eller inte. Jag gick och var super närvös och mådde ganska dåligt där ett tag...

Nu ett år senare och ungefär lika lång gången med min andra graviditet och jag är inte alls rädd längre. Nu har jag varit med om det och jag vet precis hur det är. Det är inget som säger att det kommer att vara en komplikationsfri förlossning den här gången, men nu är jag mer berädd på det. Jag är inte rädd längre, och det är otroligt skönt. Jag kan nästan längta tills den dagen då jag ligger där på förlossningsrummet och har så ont att jag håller på och dö, men jag vet att inom ett par timmar (som egentligen bara flyger förbi) har jag mitt lilla barn uppe på mitt bröst.


Finns det någon härligare upplevelse? Alla mammor som läser detta förstår nog vad jag menar.. =)



Längtar så efter dig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0